MAQS är en affärsjuridisk advokatbyrå och sedan 2025 partner till Yuncture. Som fullservicebyrå arbetar de med allt från startups i tidig fas till stora börsbolag och erbjuder rådgivning inom ett brett spektrum av affärsjuridiska områden och branscher, däribland startups, venture capital och tech.

Vid årsskiftet byter MAQS namn till Keelion Law. Samma verksamhet och kompetens fortsätter under det nya namnet, med ambitionen att vara en affärspartner med det legala som bas, där rätt kompetens kan kopplas in beroende på vilka frågor och behov som uppstår.

Nära entreprenörer från start

Partnerskapet bygger på en gemensam ambition att bidra till ett starkare entreprenöriellt ekosystem och skapa bättre förutsättningar för framtidens företag. Genom Yuncture kommer Keelion Law nära entreprenörer och bolag tidigt i deras resa, där de kan bidra med kunskap och samtidigt bygga relationer som kan utvecklas i takt med att bolagen växer. Engagemanget tar sig flera uttryck. Utöver att Keelion finns tillgängliga med sin kompetens för bolagen i huset och för Yunctures nätverk är de även engagerade i inkubatorprogrammet, där en av byråns medarbetare idag är mentor till ett av bolagen. Och just juridiken är ett område där det ofta dyker upp frågor längs vägen. Vi bad därför Keelion att reda ut några av de vanligaste frågetecknen – och vad som faktiskt är viktigast att ha koll på som startup.

Vilken juridik behöver en startup ha koll på?

För en grundare kan juridik snabbt kännas som ett stort och komplext område. Ett sätt att göra det mer greppbart är att dela upp frågorna i två delar: ägarfrågor och verksamhetsfrågor.

På ägarsidan handlar det om frågor som vilka som ska äga bolaget, hur ägandet ska fördelas och vilka förväntningar ägarna har på varandra. Här kommer också delar som aktiebok och aktieägaravtal in. Ägarfrågorna handlar inte bara om juridik. Att äga och driva ett bolag tillsammans är också en relation mellan människor. Vad förväntar ni er av varandra? Hur mycket ska var och en bidra? Och vad händer om någon längre fram vill lämna bolaget? Det är frågor som är betydligt enklare att diskutera medan alla fortfarande är överens.

På verksamhetssidan är utgångspunkten i stället själva affären. Hur ska bolaget tjäna pengar? Vilka delar är avgörande för att affärsmodellen ska fungera? Och hur kan juridiken hjälpa till att säkra dem? För ett SaaS-bolag kan det exempelvis vara avgörande att säkerställa att bolaget faktiskt äger rättigheterna till den kod som verksamheten bygger på. I andra bolag kan kundavtal, varumärke, data eller andra immateriella tillgångar vara mer centrala.

Poängen är inte att bocka av så mycket juridik som möjligt, utan att ställa sig frågan: Vad är mest affärskritiskt i vår verksamhet, och hur ser vi till att det är skyddat?

Yuncture tillsammans med en del av gänget på Keelion Law

När är det dags att ta juridisk hjälp?

För en startup med begränsade resurser kan tröskeln till en advokatbyrå kännas hög. Men att ta juridisk hjälp behöver inte innebära att ett omfattande och kostsamt arbete dras igång. Tvärtom är det i ett mycket tidigt skede inte alltid rimligt att köpa stora mängder juridisk rådgivning. Däremot kan det vara värdefullt att tidigt ha någon att bolla med och skapa en relation till inför den dag då behoven blir mer avgörande.

Inom Keelions venture-verksamhet arbetar man därför med en låg tröskel för tidiga bolag. Ibland räcker ett samtal för att förstå vilka frågor som faktiskt behöver hanteras nu, vilka som kan vänta och vad entreprenören kan lösa själv. Keelion uppmuntrar därför entreprenörer att höra av sig även med mindre frågor eller funderingar. Ett första samtal för att bolla en fråga innebär inte i sig någon kostnad. Om det finns behov av vidare juridisk hjälp kommer man tillsammans överens om vad som ska göras och vad det kostar, med utgångspunkten att insatsen ska vara värd de resurser som bolaget lägger på juridiken.

Vad ska man tänka på när man tar in sina första investerare?

För många startups är kapitalanskaffning en naturlig del av resan. De första pengarna kan komma från grundarna själva eller från friends and family, men redan här finns anledning att tänka några steg längre.

Hur mycket kapital behöver bolaget innan det börjar generera egna intäkter? När kan nästa kapitalrunda behövas? Och vilka personer vill ni ha kvar i ägarbilden på lång sikt? En investering som känns enkel i ett tidigt skede kan få betydelse långt senare. En person som bidrar med ett relativt litet kapital i början kan exempelvis fortfarande äga en betydande del av bolaget flera år senare, trots att personen inte längre bidrar till verksamheten.

Därför är rådet att tänka igenom kapitalresan tidigt och försöka hålla ägarstrukturen så enkel som möjligt. Grundare och nyckelpersoner som faktiskt ska bygga bolaget behöver också ha tillräckligt starka incitament, därmed ägarandel, för att fortsätta driva bolaget.

Bilder från Keelion Laws kontor i Göteborg

Hur kan man använda ägande för att få med rätt personer?

Ägande kan samtidigt vara ett kraftfullt verktyg för startups. I en fas där bolaget kanske inte kan konkurrera med etablerade företag genom marknadsmässiga löner kan möjligheten att få ta del av en framtida värdeutveckling hjälpa till att attrahera och behålla viktiga personer.

Det enklaste tillfället är att tänka på det redan från början, ju tidigare man tar tag i frågan desto mer fördelaktiga program kan man oftast erbjuda. Vilka personer vill ni bygga bolaget tillsammans med? Vilka ska vara en del av ägargruppen och vilka förväntningar ska finnas på dem? Om en viktig person kommer in senare kan olika typer av incitaments- och optionsprogram vara ett sätt att skapa långsiktighet och motivation. Men även här behöver man tänka på vad som händer om förutsättningarna förändras. Om en delägare slutar arbeta i bolaget efter relativt kort tid, ska personen fortfarande behålla hela sitt ägande? Ett genomtänkt aktieägaravtal kan reglera sådana situationer.

Vad tittar en investerare på inför en investering?

När en professionell investerare börjar titta närmare på bolaget kommer också juridiken att granskas. En due diligence kan liknas vid en besiktning inför ett husköp – investeraren vill förstå vad det faktiskt är man investerar i och om det finns några större risker.

För en startup innebär det inte att allt behöver se ut som i ett stort börsbolag. Men det behöver finnas en grundläggande ordning. Finns anställningsavtalen? Kundavtal? Avtal med konsulter? Vem äger bolagets immateriella tillgångar? Är aktieboken uppdaterad och går ägarstrukturen att förstå?

Även här återkommer de två perspektiven:

På ägarsidan vill investeraren se en rimlig och begriplig struktur. Väldigt många passiva ägare, komplicerade konstruktioner eller grundare som redan tidigt blivit kraftigt utspädda kan skapa frågetecken.

På verksamhetssidan behöver juridiken stödja den affärsmodellen bolaget bygger på. Om verksamheten exempelvis bygger på en teknisk lösning behöver bolaget kunna visa att de också har rättigheterna till den.

Det behöver inte vara perfekt från dag ett. Men ju bättre grundläggande ordning bolaget har från början, desto mindre behöver redas ut i efterhand.

Börja i affären

Det finns med andra ord ingen universell juridisk checklista som passar alla startups. Vilka frågor som är viktigast beror på vilken verksamhet som byggs.

Det viktiga är att inte behandla juridiken som ett separat projekt vid sidan av verksamheten. Börja istället i affären: Vad bygger vårt värde? Var finns våra största risker? Vad behöver vi säkra för att kunna växa? Därifrån blir det betydligt enklare att avgöra vilken juridik som faktiskt behövs – och när det är dags att ta hjälp.

Har du en juridisk fråga? Hör av dig!

Du behöver inte ha ett färdigt juridiskt ärende för att ta kontakt med Keelion Law. Har du en fråga, fundering eller något du vill bolla är du välkommen att höra av dig till deras venture-team och hälsa från oss. Ibland räcker ett första samtal för att förstå vad som behöver hanteras nu, vad som kan vänta och vad du kan lösa själv.